Rätt till förlängning av kontraktstiden

Att hantera ett dröjsmål i entreprenad enligt ABT 06 eller AB 04 kräver att man följer de regler som anges i standardavtalen och att båda parter agerar inom skälig tid. Det första steget är att identifiera orsaken till dröjsmålet. Orsaken kan exempelvis vara hinder som entreprenören råder över, problem som beror på beställaren, eller händelser som ligger utanför båda parters kontroll, exempelvis extremt väder eller myndighetsbeslut. En korrekt identifiering av orsaken är avgörande för att avgöra vem som bär ansvaret och vilka konsekvenser detta får.

Enligt 4 kap. 3 § i både ABT 06 och AB 04 är entreprenören skyldig att utan oskäligt dröjsmål meddela beställaren skriftligen om hinder eller andra omständigheter som kan påverka kontraktstiden. Detsamma gäller för beställaren om denne kommer att orsaka ett dröjsmål. En skriftlig anmälan är en förutsättning för att entreprenören ska kunna begära förlängning av kontraktstiden. Det är därför viktigt att hålla en tydlig och dokumenterad kommunikation mellan parterna.

Om dröjsmålet orsakas av ett hinder som entreprenören inte kunnat påverka, eller som ligger på beställaren, har entreprenören rätt till en förlängning av kontraktstiden. Detta regleras också i 4 kap. 3 §. Om dröjsmålet samtidigt leder till ökade kostnader för entreprenören, exempelvis på grund av förlängda arbetsperioder eller ökade materialkostnader, kan entreprenören även ha rätt till ekonomisk ersättning enligt 6 kap. 7 § ABT 06 och AB 04. Det är dock viktigt att entreprenören kan styrka dessa kostnader med dokumentation, exempelvis tidrapporter eller fakturor.

När det gäller ekonomiska påföljder vid dröjsmål är det värt att notera att om entreprenören inte färdigställer arbetet inom avtalad tid och det inte finns någon godkänd rätt till förlängning av kontraktstiden, kan beställaren kräva vite enligt 5 kap. 9 § ABT 06 och AB 04. Vite är en form av schablonersättning som avtalas i förväg och syftar till att kompensera beställaren för eventuella dröjsmål. Vite fungerar även som ett incitament för entreprenören att färdigställa inom avtalad tid och det är därför viktigt att säkerställa att vite regleras i entreprenadavtalet. Om dröjsmålet orsakar direkt ekonomisk skada kan beställaren även ha rätt till skadestånd enligt 5 kap. 8 § ABT 06 och AB 04. Det är dock viktigt att beställaren kan visa att skadan är en direkt följd av entreprenörens dröjsmål, vilket gör dokumentationen av entreprenaden viktig.

Om oenighet uppstår kring ansvaret för dröjsmålet eller nivån på ersättningen, bör parterna först försöka lösa frågan genom förhandling. Om detta inte leder till en lösning kan medling eller skiljeförfarande användas, vilket regleras i kapitel 9 ABT 06 och AB 04. Är medling eller skiljeförfarande inte ett alternativ så kan tvisten hanteras genom en process i tingsrätten.

Genom att anlita juridisk expertis kan du hantera dröjsmål på ett strukturerat sätt och minimera de ekonomiska och juridiska riskerna. Om du behöver stöd med att tolka avtalstexten eller formulera krav och svar kan vi bistå med detaljerade formuleringar eller ytterligare vägledning.

Påföljder vid dröjsmål

När det gäller ekonomiska påföljder vid dröjsmål är det värt att notera att om entreprenören inte färdigställer arbetet inom avtalad tid och det inte finns någon godkänd rätt till förlängning av kontraktstiden, kan beställaren kräva vite enligt 5 kap. 9 § ABT 06 och AB 04. Vite är en form av schablonersättning som avtalas i förväg och syftar till att kompensera beställaren för eventuella dröjsmål. Vite fungerar även som ett incitament för entreprenören att färdigställa inom avtalad tid och det är därför viktigt att säkerställa att vite regleras i entreprenadavtalet. Om dröjsmålet orsakar direkt ekonomisk skada kan beställaren även ha rätt till skadestånd enligt 5 kap. 8 § ABT 06 och AB 04. Det är dock viktigt att beställaren kan visa att skadan är en direkt följd av entreprenörens dröjsmål, vilket gör dokumentationen av entreprenaden viktig.

Om oenighet uppstår kring ansvaret för dröjsmålet eller nivån på ersättningen, bör parterna först försöka lösa frågan genom förhandling. Om detta inte leder till en lösning kan medling eller skiljeförfarande användas, vilket regleras i kapitel 9 ABT 06 och AB 04. Är medling eller skiljeförfarande inte ett alternativ så kan tvisten hanteras genom en process i tingsrätten.

Genom att anlita juridisk expertis kan du hantera dröjsmål på ett strukturerat sätt och minimera de ekonomiska och juridiska riskerna. Om du behöver stöd med att tolka avtalstexten eller formulera krav och svar kan vi bistå med detaljerade formuleringar eller ytterligare vägledning.